Tjänar män mer
•
Delmål 2: finansiell jämställdhet
Enligt detta andra jämställdhetspolitiska delmålet bör kvinnor samt män äga samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete såsom ger finansiell självständighet existensen ut.
Inkomstskillnader mellan kvinnor samt män ökar
Kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst existerar betydligt lägre än männens, drygt 20 procent lägre. Den disponibla inkomsten baseras på inkomster från jobb, bidrag samt kapital minus skatter. Sett till intäkt under en helt liv blir skillnaden 6,3 miljoner kronor.
SCB:s senaste mätningar visar att skillnaden i den disponibla inkomsten för kvinnor och män ökar. dem två senaste åren äger gapet ökat mer än tidigare. ägde män inom åldern 20–64 år inom genomsnitt 81 kronor mer i disponibel inkomst än kvinnor inom samma ålder per kalenderår, vilket motsvarar en skillnad på 21 procent. till kvinnor samt män ovan 65 tid är gapet närmare 30 procent samt uppgår mot 99 kr. En betydande förklaring mot utvecklingen existerar att inkomster från tillgångar har ökat mer dem senaste år. Eftersom män i medelvärde äger mer kapital påverkade det utvecklingen mycket.
Kvinnors lägre inkomster förklaras också från att kvinnor i högre utsträckning står utanför a
•
Löneskillnader mellan män och kvinnor
Löneskillnader mellan män och kvinnor finns i de flesta länder, där timlönen generellt är lägre för kvinnor. Detta beskrivs av bland andra FN, USA:s regering och Europeiska kommissionen som uttryck för ojämställdhet och diskriminering.[1][2][3]
Det ojusterade lönegapet är den genomsnittliga totala löneskillnaden mellan män och kvinnor, och påverkas till stor del av att kvinnor och män ofta gör olika yrkes- och livsstilsval, får olika befattningar,[4] har olika utbildning och arbetstid och uppvisar olika personlighetsdrag och intressen.[5] Det betydligt mindre justerade lönegapet är löneskillnaden vid liknande arbete, befattning och utbildning, och kallas ibland oförklarat lönegap.[6] Eftersom det inte går att kontrollera och kompensera för alla lönepåverkande faktorer, såsom arbetets svårighets- och farlighetsgrad, så ger inte statistiken svar på om det oförklarade lönegapet beror på lönediskriminering eller på faktorer som inte mäts.[7]
Det ojusterade lönegapet förklaras till stor del av vertikal segregering, det vill säga av att färre kvinnor än män gör karriär inom sitt yrke.[8][9][10] Gapet beror även p
•
Senast uppdaterad:
År uppgick kvinnors löner i genomsnitt till 90 procent av männens. Det betyder att det ojusterade lönegapet var 10 procent. Tar man hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid minskar dock lönegapet till 4,8. Det ojusterade lönegapet var något högre jämfört med föregående år och så även det standardvägda värdet.
Män tjänar i genomsnitt mer än kvinnor. En stor del av skillnaden, lönegapet, kan dock förklaras av att kvinnor och män gör olika karriärsval. När man genom standardvägning kontrollerar för skillnader i utbildning, yrke, hur mycket man arbetar, vilken sektor man är verksam i och åldersfördelningen, minskar den oförklarade löneskillnaden till omkring 4,8 procent. Den kvarstående skillnaden kan bero på att kvinnor får lägre lön än män på grund av att de är kvinnor, men det kan också finnas andra förklarande variabler som man inte har möjlighet att kontrollera för. Till exempel hur många år man varit borta från arbetsmarknaden på grund av föräldraledighet. Den oförklarade löneskillnaden bör därför inte tolkas som att den nödvändigtvis är osaklig.
Att löneskillnaden krymper efter standardvägning beror enligt Medlingsinstitute