Klövdjur partåiga hovdjur
•
Partåiga hovdjur
Partåiga hovdjur eller klövdjur (Artiodactyla alternativt Paraxonia) existerar i klassisk systematik enstaka ordning inom klassen däggdjur. Dessa vilt livnär sig huvudsakligen från växtämnen samt till skillnad från uddatåiga hovdjur går deras extremiteters, dvs benens, huvudaxel vanligen mellan tå nummer tre och fyra (dvs. dem står vid tredje samt fjärde tån). Till ordningen hör några av dem viktigaste husdjuren som svin, nötboskap, kameldjur, get samt får.
Med hjälp från molekylärgenetiska undersökningar har forskningen fått fram överraskande utfall. Dessa analyser visar för att djurgruppen existerar parafyletisk inom relation mot valar, samt det på grund av med sig att några undergrupper (särskilt flodhästar) existerar närmare släkt med valarna än tillsammans med andra undergrupper i den egna ordningen. I moderna fylogenetiska systematiken sammanförs därför partåiga hovdjur och valar i en gemensamt taxon, Cetartiodactyla. Partåiga hovdjur existerar alltså egentligen ingen strukturerad enhet utan en djurgrupp som existerar samlad vid grund från liknande kännetecken.
I den följande artikeln beskrivs bara de vilt som traditionellt har blivit räknade mot partåiga hovdjur. Flera från grupperna existerar idisslare, vilka har ett avancerad matsmäl
•
Partåiga hovdjur
Grisar, kor, får, hjortar, älg och så vidare - alla är de välkända representanter för gruppen partåiga hovdjur. Fotens hov består av två eller fyra "tår". En tå är reducerad. När tå nummer två och fem finns kvar, är det oftast som så kallade lättklövar. Det finns omkring partåiga hovdjur spridda i nästan alla miljöer i Europa, Asien och Amerika.
De partåiga hovdjuren (Ordn Artiodactyla) har fötter som är skyddade av en hornbildning, som kallas hov eller klöv. De fundamentala skillnaderna mellan de partåiga och de mycket likartade uddatåiga hovdjuren ligger i förändringarna i de yttersta delarna av extremiteterna. Den första innertån saknas hos alla nutida partåiga hovdjur, varför de kallas just "partåiga" med sina två eller, när det också finns en andra och femte tå, fyra tår på foten.
De partåiga hovdjuren skiljer sig mycket i storlek. De kan väga från några kilo och vara 25 cm höga ( mushjortar och pekarier) och upp till 3 ton som en flodhäst väger. Även kroppsformen varierar mycket, vilket beror på den stora anpassningsförmågan hos denna stora ordning. En del arter är starka och tunga, andra rörliga och ytterst små, och de kan leva i vatten, på land, i ö
•
Snabböversikt över partåiga hovdjur
Det finns åtta arter av svin (Fam. Suidae) fördelade på fyra släkten. De finns i Europa, Asien och Afrika. Till släktet Sus hor vildsvinet, som finns i stora delar av Europa, och som i sen tid har förts in till ett par områden i Sverige. Tamsvinet ar en domesticerad form av vildsvinet.
Pekarier
Pekarierna, (Fam. Tayassuidae) - ibland kallade navelsvin - är Nya världens svin. Tre arter i två släkten med utbredning från norra Mexiko söderut till Patagonien.
Flodhästar
Två arter av flodhästar (Fam. Hippapotamidae) finns i Afrika.
Kameldjur
Kameldjur (Fam. Camelidae) har representanter i såväl Nya som Gamla världen. Kamel och dromedar finns i Gamla världen, och de är enbart kända som domesticerade former. I Sydamerika finns guanako och vikunja.
Mushjortar och myskdjur
Mushjortar (Fam. Tragulidae) finns med en art i Afrika och tre i Indonesien; myskdjuren (Fam. Moschidae) med tre arter i skogsmiljöer, även uppe på höga höjder, i Asien.
Hjortdjur
Hjortdjuren (Fam. Cervidae) har en vid utbredning i Europa, Asien och Amerika. I Afrika finns endast en underart av kronhjort, och den ar utrotningshotad. Uppdelningen i slakten ar omfattande. De