Svenska jurister domare från stockholm bilder

Nu fanns det ej vilken domare som helst, utan presidenten Fredrik Wersäll, vars Svea hovrätt även fyller  år i kalenderår. Han fick reflektera ovan domstolar samt domarmakt. Utgångspunkten för intervjun den 1 mars var bland annat ett artikel från Wersäll inom årets inledande nummer från SvJT ( s. 1).

Wersäll existerar en hedersman, som efter en briljant kanslihuskarriär beklätt de högsta juristämbetena: justitieråd, RÅ samt nu president i den äldsta samt finaste hovrätten. Glansen kring posten, liksom i års grundlag plats rikets främsta, då presidenten i Svea var ordförande i Riksrätten, finns ännu kvar. samt hade detta varit någon ordning ägde Fredrik idag suttit vid stol nr 1 i Svenska Akademien, ett stol liksom i långeliga tider varit vikt till just presidenten i Svea, en tradition som bröts vid berg Rudholms bortgång

När Wersäll talar lyssnar alltså Juristsverige – samt andra. samt det han sa fanns i princip att HD gått till långt inom sin lagutfyllande roll. Fredrik illustrerade tillsammans bland annat ne bis in idem-saken (skattetillägg såsom straff) ifrån i somras. Hans uttalade tes fanns att EU-medlemskapet lett mot en ”juridifiering” av politiken och för att domstolarna risker

•

Domarutnämningarna &#x; då och nu

I praktiken var det naturligtvis omöjligt att sköta allt dömande själv för en person, och dömandet delegerades därför tidigt till betrodda personer, både lokalt och centralt.

Under talet uppstod maktdelningsläran. I Sverige slog läran aldrig igenom fullt ut, men den satte ändå spår i års regeringsform. I spåren av detta kom domstolarna att betraktas som en självständig statsmakt. I praktiken märktes det bland annat genom att Högsta domstolens ledamöter blev oavsättliga. Fortfarande var kungen ordförande i Högsta domstolen, och hade även två röster där om han var närvarande.

Från början av talet kom olika spelregler att råda för domstolar i städerna och domstolar på landet. Medan staten tillsatte landsbygdens domare i häradsrätterna, valde befolkningen själva sina domare i rådhusrätterna.

inrättades Regeringsrätten, för att öka rättssäkerheten och minska regeringens arbetsbörda. Samtidigt slopade man kungens möjlighet att delta i HD:s dömande. Två självständiga domstolar hade i praktiken skapats.

samordnades stads- och landsbygdsdomstolarna, och alla blev tingsrätter. Domarna utnämndes av regeringen.

Tjänsteförslagsnämnden för

•

Porträtt av kända personer

Karriären

Efter domarutbildning i Hovrätten över Skåne och Blekinge flyttade Karl Schlyter till Stockholm för att arbeta som revisionssekreterare vid Högsta domstolen. I Stockholm fick Karl Schlyter arbete som sekreterare i den processkommission som fått det stora och komplicerade uppdraget att reformera processrätten så att den låg mer i linje med tidens tankar om fri bevisprövning och muntlighet.

Även om Karl Schlyter lämnade processkommissionen innan uppdraget var slutfört kom de tankar och idéer som genomsyrade den nya rättegångsbalken (som infördes ) att påverka honom i hans fortsatta arbete. Som ett led i det reformarbetet grundade han bland annat Svensk Juristtidning.

Häradshövning med möjlighet att påverka

År blev Karl Schlyter utnämnd till häradshövding i Askims domsaga. Som häradshövding tog han plats i det stora tingshuset på Södra vägen och hade där i princip oinskränkta möjligheter att påverka rättstillämpningen i sin domsaga