Fridlysning fladdermöss
•
Fridlysning
Fridlysning, även fredning,[1] är en metod som används för att skydda växt- och djurarter som riskerar att försvinna eller på annat sätt hotas. Fridlysning kan ske från regional och ända upp till internationell nivå. I Sverige har Statens naturvårdsverk år fridlyst arter på riksnivå.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Fridlysning innebär att individer av en art inte får plockas, samlas in, dödas eller skadas på något annat sätt. Det är då också vanligt att man då inte heller får avlägsna eller skada frön, ägg, rom eller bon. I andra fall utsträcker sig förbudet bara uppgrävning eller plockning av individerna för försäljning.[1]
Fridlysning regleras via olika lagar på svensk eller internationell nivå. I Sverige finns bestämmelserna i kapitel 8 i miljöbalken (tidigare i kapitel 14 i naturvårdslagen); det reglementet ger i första hand skydd för arter i riskzonen för att helt dö ut eller bli offer för plundring. Bernkonventionen () och EU:s habitatdirektiv är exempel på internationella konventioner som kan leda till fridlysning i Sverige och/eller andra länder.
Den internationella handeln med sällsynta arter kan ibland leda till fredning av en a
•
Ekolokalisering - om att se i mörkret
Följande information har vänligen tillhandahållits av Nattbakka - ord & natur (extern länk som öppnas i nytt fönster).
Se med öronen och ropa med näsan
Många fladdermöss har fantastiska ansikten, med märkliga näsor, utskott runt munnen och jätteöron. Formen på öronen och ansiktet kan dessutom ändras under flykt. Anledningen till detta är att småfladdermöss till stor del lever i en värld av ljud. De använder ekopejling.
Fladdermöss har en unik förmåga att manövrera och fånga byten i mörker, vilket i alla tider har fascinerat människan. Länge trodde man att fladdermössen hade ett övernaturligt mörkerseende och det var en vanlig uppfattning att fladdermusblod kunde bota ögonsjukdomar, ja till och med få blinda att se. Men experimenterade italienaren Lazzaro Spallanzani och schweizaren Charles Jurine med fladdermöss i en hinderbana. De visade att fladdermöss med ögonbindel enkelt tar sig fram, medan fladdermöss med öronproppar inte gör det. Deras slutsats var att fladdermöss kan se med öronen.
Det skulle dock dröja ända fram till innan det fick sin förklaring. Efter första världskriget började försvarsindustrin utveckla ubåtsförsvar som
•
Fladdermöss är detta enda däggdjur som förmå flyga aktivt. Tidigare kallades fladdermössen inom Sverige till läderlappar. detta latinska namnet Chiroptera betyder handvinge samt deras vinge är just motsvarigheten mot vår grabb. Det finns cirka 1 fladdermusarter inom hela världen. Det finns två huvudgrupper av fladdermöss: storfladdermöss samt småfladdermöss liksom skiljer sig ganska många i utseende och ekologi. I tropiska länder besitter fladdermöss ett mycket betydelsefull roll likt pollinatörer samt fröspridare samt har därmed stor innebörd för regnskogens tillstånd.
I landet finns sålunda många likt 19 fladdermusarter. Bland dessa är 12 arter existerar upptagna vid rödlistan samt 6 klassas som hotade. Nordfladdermus finns i bota landet samt är troligen vår vanligaste art. andra vanliga arter i Götaland och Svealand är Tajgafladdermus, vattenfladdermus, dvärgpipistrell och brun långörad fladdermus. Nästan enstaka fjärdedel från alla sex tusen däggdjursarter på jorden är faktiskt fladdermöss. dem största existerar fruktätande flygande hundar liksom kan nå en vingbredd på mer än 1,5 meter.
Hot mot fladdermössen
Fladdermössen hotas framförallt från omvandlingen från jord- samt skogsbruket vilket har minskat deras livsmiljöer både boplatser o