Staffans var en stalledräng

  • staffans var en stalledräng
  • Staffan var en stalledräng text
  • Staffan var en stalledräng olika versioner

    • •

    Staffansvisan(Staffan's Song), also known as Staffan Stalledräng(Staffan the stable Boy) could be, in the modern era, the best known in Sweden of all the Swedish ballads. It is still sung every year, usually as part of the Lucia celebrations on 13th December. So most people in Sweden will probably know some verses and at least one melody.

    In Sweden, Lucia is a mid-December holiday with traditions of singing (luciasångar), eating buns (lussebullar), drinking (e.g., glögg), lighting candles (ljus; even more than usual), and having a day off work. The Lucia celebration seems to be a festival of light, celebrated on the date that was the actual Winter solstice, the shortest day, according to the old Julian calendar. The name Lucia comes from an Italian saint (whose name means light). But the old folkloric name for this shortest day (or longest night), Lussinatt (Lussi night), is uppenbart similar to the name Lucia. Lussinatt is named for Lussi, a certain evil supernatural being who would flyga eller fly undan with her accomplices through the night, and who seems to have little in common with St Lucia apart from a similar sounding name.

    Christmas and Lucia fall very close to one another,
  • staffans var en stalledräng

    • •

    Stephen was a stableboy,

    - Steady now, steed of mine! -

    He watered his horses five.

    - All for the shining star.-

     

    No dawn is yet seen, yet seen!

    But the stars they sparkle in the sky.

     

    Two were red,

    - Steady now, steed of mine! -

    They earned their keep well.

    - All for the shining star. -

     

    And they were white,

    - Steady now, steed of mine! -

    They were eachother alike.

    - All for the shining star. -

     

    The fifth he was dapple-grey,

    - Steady now, steed of mine! -

    That one Stephen is riding upon himself!

    - All for the shining star. -

     

    No dawn is yet seen, yet seen!

    But the stars they sparkle in the sky.

     

    Before the rooster has crowed,

    - Steady now, steed of mine! -

    He already was in the stable.

    - All for the shining star. -

     

    Quickly the sadle is put on,

    - Steady now, steed of mine! -

    Before the sun might* be risen.

    - All for the shining star. -

     

    Leather coat and cap,

    - Steady now, steed of mine! -

    Dogs and rifle.

    - All for the shining star. -

     

    No dawn is yet seen, yet seen!

    But the stars they sparkle in the sky.

     

    He reached the forest,

    -

    •

    Staffan stalledräng

    Staffan stalledräng är i nordisk folktro en legendfigur som ursprungligen uppfattades som tjänare hos konung Herodes och senare ofta förväxlad med martyrenStefanus och hälsingemissionären Staffan (Stenfinn). Han spelar en särskild roll för julsederna (26 december är Stefan martyrens dag).[1]

    I Sverige är Staffan framförallt känd från en svensk julsång, men har rötter i betydligt äldre, folkliga traditioner än i vår tids Luciafirande. I visan ser Staffan stalledräng den stjärna som uppenbarar sig inför Jesusbarnets födelse.

    Legenden

    [redigera | redigera wikitext]

    Den kanoniska figuren bakom Staffan stalledräng är Stefanos som enligt Apostlagärningarna stenades omkring år 35 , det vill säga strax efter Jesu död. Han blev därmed den förste kristne martyren.

    Enligt en annan kristen legend dödades Sankt Stefan redan i samband med Jesu födelse.[2] Enligt den såg han Betlehemsstjärnan och skyndade därefter till Herodes och proklamerade att judarnas nye konung var född. Herodes svarade att det vore lika omöjligt som att den stekta tupp han just hade blivit serverad skulle resa sig upp och gala. Så snart detta var sagt lär tuppen ha gjort just