Allmän förmögenhetsskada
•
Skillnaden mellan ren och allmän förmögenhetsskada
Alla skador kan inte berättiga till skadestånd. Om så vore fallet skulle knappast vårt moderna samhälle fungera. I sådana fall vore exempelvis konkurrens omöjligt och kostnaderna för att ersätta alla skador skulle bli enorma. Därför finns vissa begränsningar gällande när skadestånd kan bli aktuellt. För att skadestånd skall utgå förutsätts att det är rimligt att skadevållaren skall bära ansvaret för kostnaderna. Först kan uppmärksammas att enligt huvudregeln förutsätts att skadevållaren har orsakat skadan genom oaktsamhet. Dessutom anses det inte rimligt att alla skador som har orsakats genom oaktsamhet skall ersättas. Därför görs en uppdelning mellan olika sorters skador. För det första finns personskador, varmed avses fysiska och psykiska skador på en person. För det andra kan sakskador nämnas, vilket är skador som drabbar egendom, och för det tredje finns förmögenhetsskador, vilket är sådana skador som varken är personskador eller sakskador.
Förmögenhetsskadorna kan i sin tur delas upp i två kategorier: allmänna förmögenhetsskador och rena förmögenhetsskador. Det är viktigt att skilja mellan dessa två skadetyper, eftersom d
•
hetsskyddet. Detta är kapabel betraktas likt ett formulering för vad som ibland kallas till indirekt horisontell effekt: Mänskliga rättigheter är kapabel inte självständigt läggas mot grund på grund av att ålägga ett privaträttsligt rättssubjekt skadeståndsansvar men förmå påverka bedömningen av dem ”vanliga” skadeståndsnormerna i svensk rätt Byggnadsfallet är en av flera exempel vid hur HD under senare tid använt sig från uttrycket ”kvalificerat otillbörligt handlande” för för att beskriva ansvarsgrunder. Även inom NJA s. använde sig domstolen från denna beskrivning, i en fall likt rörde utdömande av vite inom ramen för upphovsrättslagen. Sammantaget ger dessa rättsfall intryck från att HD har intagit en något mer vidsträckt syn vid vad likt kan falla inom kategorin ”kvalificerat otillbörligt handlande” samt därigenom ge upphov mot ansvar
Vårdslöshet nära avtalsförhandlingar
En tredje samt i sammanhanget kanske något oväntad kategori av fall när ren förmögenhetsskada kunna ersättas utanför det lagreglerade området utgörs av principen om culpa in contrahendo Culpa in contrahendo existerar, sin etikett till trots, inte en kontraktuellt ansvar Ansvaret aktualiseras i samt för sig framför allt efter misslyckade avtalsförhandlingar
•
Vi lanserar:
Skadeståndsrätt
Skadeståndsrätt rör förhållanden där en person eller ett företag har orsakat en skada på någons egendom eller person. Den primära frågan som uppstår är huruvida den som har orsakat skadan kan hållas ansvarig, om någon annan ska ansvara för dennes handlingar eller om den skadelidande själv får ersätta vad som skadats.
För det fall att skadestånd ska utgå ska detta som huvudregel försätta den skadedrabbade i samma ekonomiska ställning som om skadan inte hade inträffat. Detta kallas på juridiska för principen om orubbad förmögenhetsställning.
Om parterna inte har några avtalsförpliktelser gentemot varandra kallas skadan för utomobligatorisk. Ett exempel på en utomobligatorisk skada är när en person backar in i någon annans bil. Bilen måste repareras och kanske måste den skadedrabbade även hyra en bil under tiden bilen är på reparation. Både reparationskostnaden och bilhyran ska då ersättas enligt principen om orubbad förmögenhetsställning. Dock är den skadelidande skyldig att vidta skäliga åtgärder för att minimera sin skada. Personen kan därför inte passa på att hyra en limousin istället för en vanlig bil.
Det finns även ino